Arbetsmöjligheter som ung: vad ett första jobb faktiskt ger dig

1. Kort sagt: ett första jobb ger pengar och kontakter, och kontakterna väger tyngst.

Ungefär var fjärde svensk i åldern 15–19 år hade ett jobb 2025, enligt SCB. Bland 20–24-åringarna var det sex av tio [1]. De flesta tonåringar som jobbar gör det på sommaren, och oftast i butik eller på restaurang [2]. Vilka jobb du kan få bestäms av lagen: hur gammal du är, om du har gått ut nian och om en förälder har sagt ja.

Pengarna följer en enkel regel. Tjänar du mindre än 25 042 kronor under 2026 betalar du ingen skatt, men du tjänar inte heller in någon pension, enligt Skatteverket och Pensionsmyndigheten [3, 4]. Kommer du över gränsen blir 17,21 % av lönen pensionsrätt, från första kronan [4]. Pensionsrätt är det belopp som förs in i din allmänna pension för året.

Vad ger det för framtiden? Mindre än många tror, och på ett annat sätt. När svenska kommuner lottade ut sommarjobb gav jobbet ingen högre lön några år senare [5, 6]. Det som syns tydligast är kontakterna. Enligt forskningsinstitutet IFAU har yrkeselever som haft sommar- eller extrajobb på en arbetsplats 35–40 procentenheter större chans än sina klasskamrater att få jobb där efter skolan [7, 8]. Figur 1 samlar fyra siffror att börja med.

Resten går djupare. Avsnitt 2 visar hur många unga som jobbar och hur det har förändrats sedan 1970-talet. Avsnitt 3 går igenom vad lagen tillåter vid varje ålder. Avsnitt 4 handlar om vad forskningen säger att ett tidigt jobb ger. I avsnitt 5 kan du räkna på vad ett extrajobb ger i kronor och pension, och avsnitt 6 jämför jobben som står öppna för unga.

2. Var fjärde tonåring jobbar, och andelen har aldrig hämtat sig efter 1990-talskrisen.

Enligt Statistiska centralbyrån (SCB) hade 25,3 % av alla 15–19-åringar i Sverige ett jobb 2025, ungefär 157 800 personer. Bland 20–24-åringarna var andelen 62,3 % samma år [1]. Siffrorna kommer från SCB:s arbetskraftsundersökningar (AKU), som mäter hur många som har ett jobb.

Från 1976 till 1990 jobbade ungefär hälften av alla 16–19-åringar och åtta av tio 20–24-åringar, enligt SCB:s äldre statistik. Under krisen i början av 1990-talet föll andelen tonåringar med jobb till drygt 20 %, och den har aldrig kommit tillbaka [2]. Figur 2 visar den långa serien till vänster och dagens till höger. En trolig förklaring till fallet är skolan. Gymnasiet blev treårigt och nästan alla började där, och i dag studerar 92,5 % av alla 15–19-åringar [9].

Den högra bilden visar dagens serie från 2001. Sedan dess har andelen tonåringar med jobb legat mellan ungefär 19 och 27 %, mest i takt med konjunkturen. Den föll under finanskrisen och under pandemiåret 2020, då 20,6 % hade jobb, och är nu tillbaka på ungefär samma nivå som 2019 [1]. De två serierna går inte att jämföra rakt av. Den äldre börjar vid 16 år och använder äldre definitioner, så de ritas på var sin axel. Året 2001 finns i båda: 30,8 % i den gamla serien och 27,3 % i den nya [1, 2].

Sommaren är vägen in

Det mesta händer på sommaren. I juli 2025 hade 39,3 % av 15–19-åringarna ett jobb, mot 22–24 % i mars och maj [2]. SCB:s registerdata ger samma bild: 53 % av alla gymnasieelever hade lön i juli eller augusti 2024, 57 % av tjejerna och 49 % av killarna. Hälften av dem tjänade mer än 10 000 kronor under sommaren och hälften mindre [11]. Bland 12–15-åringar är det färre. Ungefär 14 % svarade 2023 att de hade sommarjobbat [2].

Arbetslösheten ser värre ut än den är

Du har kanske hört att Sverige har en av EU:s högsta ungdomsarbetslösheter. På ett sätt stämmer det: av 15–24-åringarna som jobbade eller sökte jobb var 24,3 % arbetslösa 2025, den tredje högsta andelen i EU [12]. Men siffran behöver förklaras. Sedan 2007 räknas en heltidsstudent som arbetslös om hen vill ha ett extrajobb, har sökt under de senaste fyra veckorna och kan börja inom två veckor. Av de 169 500 arbetslösa 15–24-åringarna 2025 var 102 400, alltså 60 %, heltidsstudenter. De flesta av dem ville jobba färre än 20 timmar i veckan [13].

Andra mått ger en annan bild. Bara 5,0 % av svenska 15–24-åringar varken jobbar eller studerar, den tredje lägsta andelen i EU [14]. Skillnaden ligger snarare i hur många som får ihop skola och jobb. Figur 3 jämför med grannländerna. Ungefär var femte svensk 15–19-åring både studerar och jobbar, mot fyra av tio i Danmark och Norge [9]. Där har också nästan hälften av alla 15–19-åringar ett jobb [15]. Många vill alltså jobba vid sidan av skolan, men färre får ett jobb än i Danmark och Norge.

Jobben finns där tonåringar bor och handlar. Bland 16–19-åringar med jobb i november 2021 arbetade 22 % i handeln och 21 % på hotell och restaurang [2]. Det var en vintermånad under pandemin, så restaurangerna är troligen underskattade.

3. Lagen följer skolan: när nian är klar öppnas de flesta jobb.

Vad du får jobba med som ung, och hur mycket, beror både på hur gammal du är och på om du har gått ut nian. Så står det i Arbetsmiljöverkets föreskrifter AFS 2023:2, kapitel 8, som gäller sedan 1 januari 2025 [16]. Många guider hänvisar fortfarande till de gamla reglerna, AFS 2012:3, som inte gäller längre. Figur 4 visar trappan.

Ett ”äldre barn” är i Arbetsmiljöverkets regler den som är 13 år eller äldre men inte har gått ut nian. Som äldre barn får du under skolveckor jobba högst 2 timmar en skoldag, 7 timmar en ledig dag och 12 timmar i veckan. På lov som är minst en vecka långa får du jobba högst 7 timmar om dagen och 35 i veckan [16, 17]. Arbetet ska vara lätt och ofarligt. Du får inte sälja varor med åldersgräns och inte göra tungt eller psykiskt påfrestande arbete, som att jobba ensam eller hantera pengar. Du får inte jobba mellan 20.00 och 06.00, och du måste ha minst fyra veckor i rad ledigt från jobbet varje år, utanför skoltiden [16, 17].

En ”ungdom” är i samma regler den som har gått ut nian och fyller 16 under året, fram till 18 år. Som ungdom får du jobba upp till 8 timmar om dagen och 40 i veckan, men jobbet får inte gå ut över skolan. Du får inte jobba mellan 22.00 och 06.00 eller mellan 23.00 och 07.00 [16]. Det betyder att en 16-åring som fortfarande går i nian på våren har samma gränser som en 13-åring. Från sommaren efter nian gäller ungdomsreglerna för den som fyller 16 det året, även före födelsedagen.

Några regler gäller alla under 18. Ingen får jobba mellan midnatt och 05.00. Efter högst 4,5 timmar ska du få minst 30 minuters rast. Har du flera jobb räknas timmarna ihop. Du ska alltid ha en lämplig handledare som är minst 18 år, och ett kollektivavtal kan inte ändra något av det här [16]. Under 13 år är arbete i princip förbjudet. Undantagen är mycket lätta uppgifter i familjens företag och uppträdanden, till exempel inom kultur, idrott eller reklam, som Arbetsmiljöverket har gett tillstånd till [16].

Avtalet och pengarna

Föräldrabalken styr avtalet och pengarna. Du får själv ta ett jobb, men bara om din vårdnadshavare säger ja, och det gäller ända tills du fyller 18. Du kan säga upp jobbet själv, och du eller din förälder kan avsluta det direkt om det skadar din hälsa, din utveckling eller din skolgång. Från 16 år behöver du inget nytt ja för ett liknande jobb [18]. Pengarna du tjänar själv efter att du fyllt 16 bestämmer du över. Innan dess förvaltar vårdnadshavaren dem [18].

Två saker till är bra för föräldrar att veta. Socialtjänsten får inte räkna med ett barns egen lön när familjens försörjningsstöd beräknas, så länge den är under ett prisbasbelopp, 59 200 kronor 2026. Det gäller även gymnasieelever under 21 som bor hemma [19]. Och arbetsgivare har egna åldersgränser. McDonald’s anställer från 16 år och kräver 18 för nattpass [20], och matbudsappen Wolt kräver att du är 18 [21].

Betalda videor: samma lagar, plus reklamreglerna

Det finns ingen särskild svensk lag för unga som gör betalda videor, och en motion i riksdagen 2022 kallade området oreglerat [22]. Samma regler gäller som för andra jobb: före 18 behövs vårdnadshavarens ja till avtalet, och från 16 är pengarna dina [18]. TikToks egna sätt att tjäna pengar, som Creator Rewards, gåvor i LIVE och TikTok Shop, kräver att du är 18 [23]. Ett varumärke får ändå betala dig direkt för en video om du är yngre. TikToks regler för betalt innehåll har ingen åldersgräns för kreatören, men knappen som märker videon som reklam måste vara påslagen [24].

Reklamreglerna gäller i alla åldrar. En betald video måste synas som reklam direkt, och dold reklam är förbjuden. Företaget har huvudansvaret, men du som gör videon kan ha ett eget ansvar [25]. En video får aldrig uppmana barn att köpa något eller att be sina föräldrar köpa det [24, 26]. Som minderårig får du inte göra reklam för alkohol, spel om pengar eller nikotin, och reklam för alkohol får inte visa någon under 25 [27, 28]. Allt du får för dina videor är skattepliktigt, även produkter du behåller, värderade till marknadspris [29].

Inkomsterna är också mycket ojämnt fördelade. I Sverige fick konton med färre än 10 000 följare 8 % av pengarna från sponsring 2022, enligt IRM:s siffror som Mediemyndigheten återger [30]. Se det som en extrainkomst, inte som en lön. Om den som får betalt per video räknas som anställd har ingen prövat, och då är det oklart om arbetstidsreglerna gäller. Följ dem ändå.

4. Det ett tidigt jobb bevisligen ger är kontakter, inte högre lön senare.

Ett sommarjobb har inte gett högre lön några år senare när svenska kommuner har lottat ut platserna. Det visar forskningsinstitutet IFAU:s utvärderingar av Stockholm 2012–2018 (rapport 2024) och Falun 1997–2003 (rapport 2013) [5, 6]. Lotterier är det tydligaste beviset, eftersom de som jobbar som tonåringar ofta redan skiljer sig från dem som inte gör det, till exempel i hur mycket de vill jobba eller vilka föräldrar de har. Därför räcker det inte att jämföra de två grupperna. När en kommun har fler sökande än sommarjobb och lottar ut platserna går det att jämföra de som fick jobb med de som inte fick, som annars liknar varandra. Figur 5 samlar de lottade programmen.

Resultaten är nyktra. I Stockholm sökte omkring 50 000 unga i åldern 16–19 stadens sommarjobb mellan 2012 och 2018, och en del av platserna lottades. Ett jobb gav 4 000–8 000 kronor mer samma år. Men vid 20–23 års ålder tjänade de som fått jobb omkring 10 000 kronor, eller 8,5 %, mindre per år, och vid 24 var skillnaden borta. Jobbet påverkade inte heller brott, hälsa eller hur många som läste vidare. Forskarnas förklaring är att de som inte fick ett kommunalt jobb oftare skaffade ett jobb i privat sektor själva. Resultatet gäller sökande utan förtur, en grupp med relativt goda förutsättningar [5].

I Falun lottades platserna 1997–2003. De som fick jobb tjänade 6 700 kronor mer året de lämnade gymnasiet, men under tio år hittade forskarna ingen allmän positiv effekt [6]. Falun visar också varför enkla jämförelser lurar. Den fjärdedel som hade mest arbetserfarenhet som tonåringar tjänade drygt 50 000 kronor mer per år när de lämnade skolan än den fjärdedel som hade minst. Lotteriet, som mäter vad själva jobbet gör, gav 6 700 kronor det första året och ingen säker skillnad efter det [6]. Resten av skillnaden handlar om vilka som söker jobb, inte om vad jobbet gör.

I USA har lottade sommarjobb för unga i mycket utsatta områden i New York, Chicago och Boston minskat våldsbrott och fängelsestraff, men inte gett högre lön senare [31, 32, 33]. De resultaten går inte att flytta över till svenska tonåringar i allmänhet. Programmen riktade sig till unga med mycket svåra förhållanden, och i Stockholm syntes ingen effekt på brott [5].

Kontakterna är det som håller

Det starkaste svenska beviset för att ett tidigt jobb hjälper handlar om människor. Yrkeselever har 35 procentenheter större chans än sina egna klasskamrater att få ett varaktigt jobb på en arbetsplats där de haft sommar- eller extrajobb. Kollegor som jobbade där vid en annan tid hjälper inte, så det är den personliga kontakten som räknas [7]. Över flera årskullar är skillnaden omkring 40 procentenheter, och den är störst i lågkonjunktur, när företag hellre anställer någon de redan känner [8]. När arbetsplatsen lades ned strax innan eleven tog examen var elevens jobbchanser och lön lägre i upp till tio år [34]. Studierna gäller yrkeselever, men mönstret är tydligt: den som har jobbat någonstans har människor som kan gå i god för en.

Andra studier pekar åt samma håll, men svagare

Studier som följer unga under lång tid ser ofta bättre resultat i vuxen ålder för tonåringar som har provat på arbetslivet, enligt OECD [35]. Men de kan inte skilja jobbet från den sortens tonåring som tar det. I amerikanska data hänger fler arbetstimmar under sista året i skolan ihop med högre lön senare [36]. När forskarna tar hänsyn till vilka som jobbar krymper effekterna kraftigt och är inte längre statistiskt säkra [37]. Ansvar, social förmåga och att klara motgångar nämns ofta. Forskare tror att sådana färdigheter förklarar en del av effekterna, men det finns inga rena mätningar av dem [38].

Lagom många timmar

Hur mycket du jobbar spelar roll. I en amerikansk studie hängde mer än 20 timmar i veckan under terminen ihop med sämre engagemang i skolan och mer alkohol, droger och brott. 20 timmar eller mindre hade knappt någon effekt [39]. En sammanställning av 69 studier ser en negativ men liten effekt på utbildningen i genomsnitt, och en större när timmarna blir många [40]. Gränsen vid 20 timmar är en tumregel från amerikansk forskning, inte en exakt gräns. Vår försiktiga tolkning är att den som går på gymnasiet bör jobba högst 10–15 timmar i veckan under terminen. För den som inte har gått ut nian sätter lagen taket vid 12 timmar i veckan [16].

Riskerna finns också

I åldern 20–24 rapporteras flest arbetsolyckor med sjukfrånvaro: 14,5 per 1 000 sysselsatta män och 10,1 per 1 000 kvinnor 2023, och en bristande introduktion är en av orsakerna. Mer än var tredje sysselsatt kvinna i åldern 20–24 hade blivit sexuellt trakasserad på jobbet under det senaste året, mot 4 % av kvinnorna i åldern 50–64 [41]. Fråga efter introduktion och handledare, och ta reda på vart du kan vända dig.

5. Under 25 042 kronor om året betalar du ingen skatt, men tjänar ingen pension heller.

Under 2026 kan du tjäna 25 042 kronor på ett år utan att betala skatt, enligt Skatteverket [3]. Samma gräns gäller pensionen: under den tjänar du ingen pension alls, enligt Pensionsmyndigheten [4].

Sverige har ingen lag om minimilön. Det är kollektivavtalen som sätter golvet, och för unga beror lönen på åldern. Enligt Detaljhandelsavtalet mellan Svensk Handel och Handels är lägstalönen i handeln från april 2026 104,36 kronor i timmen vid 16 år och 106,83 vid 17. När du fyller 18 hoppar den till 160,40 kronor, ungefär 50 % mer. För 15-åringar ska lönen vara minst 80 % av 16-åringens [42]. På hotell och restaurang är lägstalönen 2026 enligt facket HRF 104,06 kronor under 17 år, 113,65 vid 17 och 118,50 vid 18 [43]. Ett feriejobb är ett sommarjobb som kommunen ordnar för unga. Feriejobben betalar lägre, ungefär 69–107 kronor i timmen beroende på kommun och ålder [44, 45].

Figur 6 låter dig räkna själv. Välj ålder, bransch och hur mycket du jobbar. Lönen fylls i från avtalet, men du kan skriva in din egen. Timtaket följer lagen för din ålder och om det är skolveckor eller lov. Allt räknas per år, eftersom gränsen för skatt och pension gäller hela årets inkomst från alla jobb [46]. Med räknarens utgångsläge, en 16-åring som har gått ut nian och jobbar 20 timmar i veckan i 8 sommarveckor i butik, till avtalets lägstalön plus 12 % semesterersättning, blir det 18 701 kronor före skatt på ett år. Det är under gränsen, så du betalar ingen skatt och tjänar ingen pension.

För att slippa skatteavdrag när du tror att du tjänar mindre än 25 042 kronor under året ger du arbetsgivaren Skatteverkets blankett SKV 434. Då får du hela lönen utan skatteavdrag. Tjänar du mer kan du ansöka om jämkning för studerande, så att avdraget passar den skatt du faktiskt ska betala [46]. Räknaren visar skatten för hela året. Har arbetsgivaren dragit för mycket får du tillbaka det efter deklarationen.

Pensionen börjar vid första kronan över gränsen

Ett sommarjobb ger pension bara om din lön för hela året, från alla jobb, blir minst 25 042 kronor (2026). Under gränsen tjänar du ingen pension alls, men över den räknas hela lönen, från första kronan, enligt Pensionsmyndigheten [4]. Du betalar 7 % i allmän pensionsavgift och arbetsgivaren 10,21 %, så 17,21 % av lönen blir pensionsrätt. Ett år precis på gränsen ger 4 310 kronor i pensionsrätt. Enligt Pensionsmyndighetens beräkning för en 17-åring blir det omkring 730 kronor mer i pension om året, livet ut, om du går i pension vid 70 [4]. 2024 hade 370 000 personer under 20 år någon lön, men bara 157 378 kom över gränsen [4]. Tjänstepension från jobbet kommer oftast senare: från 22 år i avtalet för privatanställda arbetare och från 25 för privatanställda tjänstemän [49].

Två regler till som är bra att känna till

Den sänkta arbetsgivaravgiften för unga gäller bara den som är född 2003–2007, alltså 19–23 år under 2026. För 15–18-åringar betalar arbetsgivaren full avgift, 31,42 %, så sänkningen gör inte tonåringar billigare att anställa [50]. Och småjobb hos privatpersoner, som städning eller målning hemma hos någon, har egna regler per betalare och år. Under 1 000 kronor gör den som betalar ingenting och du deklarerar själv. Från 10 000 kronor ska den som betalar dra skatt och betala arbetsgivaravgifter [51].

6. Det som skiljer jobben mest är vem som kan få dem.

Vilka jobb du kan få som ung beror på åldern och på om du har gått ut nian. Före 13 finns i praktiken inget utanför familjen. Från 13 år och tills nian är klar kan du ta lätta jobb, som barnvakt, bärplockning och småjobb hos grannar. Från sommaren efter nian, när du är 15 eller 16, öppnas de flesta jobb i butik, restaurang och vård. Från 18 kommer matbudsappar, nattpass och det stora lönelyftet i handeln [16, 20, 21, 42]. Figur 7 jämför tio vägar in, ungefär i ordning efter lägsta ålder, med lön, tider, hur du får jobbet och för- och nackdelar.

Kontakter avgör, och feriejobben är vägen utan

Vem som får de privata jobben beror mycket på kontakter. SCB ser att andelen gymnasieelever med sommarjobb är högst när både mamma och pappa jobbar, och att inrikes födda elever på högskoleförberedande program sommarjobbar betydligt oftare än utrikes födda. Platsen spelar också roll: nästan nio av tio elever i Överkalix hade sommarlön 2023, mot ungefär fyra av tio i Burlöv [61]. Föräldrars arbetsplatser är en viktig väg till det första jobbet, särskilt för unga med låga betyg och i år med hög arbetslöshet [62]. Hur stor andel som fått sitt jobb genom familjen finns det ingen svensk siffra på.

Kommunens feriejobb kräver inga kontakter eller cv, till skillnad från många privata sommarjobb, men de betalar lägre och alla som söker får inte plats. Enligt Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) fick ungefär två av tre som sökte ett feriejobb i en kommun en plats 2023 [53]. I Stockholm lottas platserna när de sökande är fler än jobben, och det finns ingen garanti för förstahandsvalet [63]. Statens extra pengar till sommarjobb går bara till kommuner med hög arbetslöshet och ska nå unga som har svårt att hitta jobb själva [64]. På den öppna marknaden fanns omkring 111 000 sommarjobb utannonserade hos Arbetsförmedlingen våren 2026. Ungefär 80 % krävde ingen examen, och viljan att lära sig kan väga tyngre än ett långt cv [55].

Det som oftast går fel

De vanligaste problemen är att timmar dras in och att visstidsjobb avslutas i förtid. Det fann LO när facket nådde över 65 000 sommarjobbare på mer än 6 000 arbetsplatser 2025, hälften av dem i handeln [54]. Timmarna i ditt avtal är de du har rätt till. LO:s hjälptelefon för sommarjobbare, 020-56 00 56, är gratis och kräver inget medlemskap [65].

7. Om underlaget: stark statistik, tunnare kunskap om vad jobbet ger.

Artikeln är sammanställd av Collabify i oktober 2026 från publicerade källor. Varje källa är märkt efter vad den är. ”Oberoende” står för lagar, myndigheter, kommuner, offentlig statistik och forskning. ”Uppskattning” står för fackförbund, arbetsgivare, organisationer, företag och juridiska frågetjänster. ”TikTok” står för TikToks egna regler. Kollektivavtalens löner kommer från avtalstexten eller fackets webbplats och är märkta som uppskattning, eftersom avtal inte är lag.

Det som är räknat eller antaget

Räknaren i figur 6 är ett räkneexempel. Skatten är förenklad: den räknas mellan Pensionsmyndighetens tre exempel för en 17-åring med 32,41 % kommunalskatt, och slutar vid 100 000 kronor [4]. Antalet timmar och veckor, hur mycket du sparar, avtalslönen från 20 år och avkastningen på 3,25 % om året utöver inflationen är antaganden som du kan ändra. Avkastningen är Pensionsmyndighetens antagande för premiepensionen, inte en prognos [4]. Den äldre serien i figur 2 är räknad ur SCB:s tabeller och visas bara för formen.

Det som valts bort

Uppgifter som inte gick att spåra till en källa är utelämnade, till exempel hur många unga som vill ha sommarjobb eller att hälften av gymnasieeleverna sommarjobbade 2025. Påståendet att Sverige har EU:s högsta ungdomsarbetslöshet stämmer bara för enstaka månader och för ett annat mått, så vi använder EU:s årssiffra. En ofta citerad uppgift om 5–10 % högre lön för den som jobbat som tonåring kommer från en sammanställning som inte gick att spåra. De amerikanska resultaten om brott förs inte över till Sverige. Och det finns inga svenska uppgifter om vad unga kreatörer tjänar per video, så artikeln visar inga sådana belopp.

Luckor i kunskapen

Det finns ingen nationell siffra för kommunala feriejobb efter 2023 och ingen registersiffra från SCB för sommaren 2025. 13–15-åringar syns bara i en enkät till barn, med stora felmarginaler. Uppgifterna om branscher per ålder är från november 2021, mitt i pandemin. Mycket av forskningen om vad ett tidigt jobb ger är amerikansk, och kontaktstudierna gäller yrkeselever. Åldersgränserna hos många stora arbetsgivare, och lönerna för barnvakt, läxhjälp och appjobb, gick inte att bekräfta. Om pensionsrätten gäller redan från 16 år är inte kontrollerat, så artikeln säger i stället att den börjar det första året över gränsen.